Dikter

Utdrag ur DISTRAKTIONER 1994

(utgiven på författares bokmaskin 1995)

DISTRAKTIONER

Uppgift:

Att bekämpa begäret att behärska.

Att kväva kravet att kontrollera.

Livet är större.

Att följa impulsen.

Att avvika från den strukturerade planeringen, den minutiösa ritningen, den inrutade mallen,

den falska tryggheten.

Att vara närvarande i varje ögonblick.

Att se i stället för att stirra sig blind.

Att dyrka stillheten.

Att vörda sysslolösheten.

Att bli vän med ensamheten.

Att ha tillit till processen.

Att våga omfamna förändringen.

Att låta sig distraheras.

SONETT NR. 1

Liksom ett skådespel ter sig vårt liv.

Ibland är du aktör, ibland publik.

Bekräftas och bli sedd är vårt motiv,

Men även att se andra gör dig rik

Stundtals uppfylls du av vårt spels magi.

Oftast deltar du likgiltigt förstrött.

Är inte det en varda’ns tragedi:

Mirakel blir rutin och du blir trött.

Snart nog är pjäsen slut. Ridån går ner.

Spökröster ekar i en tom salong.

Men du är inte nöjd, du vill ha mer

Och får panik när är blir var en gång.

Det enda oföränderliga är

Förändringen, så njut av nu och här.

STARDUST MEMORIES

HAIKU NR. 1 (1991)

Årets bästa stund

Runt omkring oss stillheten

Du sov i mitt knä

PÅ ETT ÖGONBLICK

Det var i Göteborg, framför tavlan ”Aftonglöd” av Björn Ahlgrensson,

som jag första gången lade märke till att din näsa rör sig när du talar.

GRUNDSUND

Ensam jagande mot solnedgången.

Upp och ner över de uråldriga klipporna.

Andfådd och svettig, tyst jublande

i en hård brottningsmatch med broder natur.

Skrubbsåren berättar att jag finns till.

I sin förra, evighetslånga match

besegrade klipporna själva havet.

Jag är förlorad på förhand, men kampen är härlig

på de mjuka, kloka klipporna.

Det är knappast tyst,

men bullret är inte människoframställt,

och därför; mitt i vågornas larm är det så tyst

att man kan höra en fjäril tänka.

Enkla och rejäla lever traktens människor,

inspirerade av naturen, i ödmjukt uthärdande,

fjärran från allt som glittrar och brummar.

Naturen följer inga trender.

Det lilla samhällets dockskåpshus klättrar runt sluttningarna.

Vid leksakskyrkan påminner sjömännens grav om livets villkor,

förlorade på andra platser.

I brottningsmatch med klipporna,

med solnedgången över havet som belöning,

vidgas min horisont.

Mysteriet uppenbaras:

Det är stort att vara människa.

STANDARDS

SILENT SEDUCTRESS

Hon rör sig en decimeter över golvet.

Glidande följsam,

som Johnny Hodges spelar altsax.

Satin and silk.

Whispering.

Lingering.

Fingering.

Prelude to a kiss.

Lugn och målmedveten.

Tyst och effektiv.

Aldrig skuggan av ett tvivel.

Omringar mig.

Genomborrar mig.

Aktivt undergiven.

A woman for all seasons.

A woman for all senses.

Dyker upp framåt småtimmarna,

framåt blåtimmarna.

Skir, men inte skör.

Tunga av sammet.

Harlem nocturne.

Omslingrar mig.

Slingering.

With her limbs.

Limbering.

Tender temptress.

Silent seductress.

BLUES

Here I go again.

Got the routine.

My foolish heart.

Jag är hjälplös som en kattunge i ett träd.

Den bleka månen är åter obevekligt vittne till min förlust.

Glöden falnar.

Kyssarna torkar.

The shadow of your smile.

Kärleksminnen spökar.

My haunted heart.

Jag går hundvakten i vargtimmen.

Rastlöst ylande.

In the still of the night.

The breathless hush of evening.

Serenade in blue.

Hon var för vacker för att vara sann.

A woman’s a two-face.

How strange the change from major to minor.

En kort episod.

Den tunna gränsen mellan kärlek och fascination.

I cried for you. You’re the top. But not for me.

Tyck synd om mig.

Make the music dreamy and sad.

Lidandets vällust.

Stormy weather.

Mood indigo.

Man vet ingenting om kärlek.

All blues.

FRÅN SEXTONDE VÅNINGEN

AURORA

Från fönstret på sextonde våningen

ser jag min älskades första steg

på den nya dagen.

Stolt lodrät.

Långa, glada steg.

Förväntansfull ryggsäck.

Jag kan följa hennes väg mot pendeltåget i flera minuter.

Hon är liten som en myra, stretande på i stadens stack.

Hon vänder sig inte om och vinkar.

Vad tänker hon på?

Vet hon att jag ser henne?

Here’s looking at you, kid!

Känner hon min tunga i sitt sköte

såsom jag känner smaken av henne i min mun?

Så nära och så långt borta.

Snabba klipp mellan totalbild och extrem närbild.

Nu gömmer en byggnad henne några sekunder. Min blick strosar runt.

Det är tidigt, men staden är vaken.

Hur kan jag återvända till drömmarna när folk ska till tandläkaren?

Där kommer hon igen!

Varmt, fylligt hull anfaller och förintar mig.

Hon är så stor och grann, den lilla myran.

Av alla som kan se henne i vimlet är jag den ende som vet

vilken färg hon har på trosorna.

Nu försvann hon.

Ha en bra dag!

PANTA REI

Sexton våningar.

Sexton förbirusande plåtdörrar

med sexton små glasrutor

numrerade från ett till sexton.

Minst två gånger om dagen.

Jag gör en ny grimas i varje ruta!

Jag tänker på en tös för varje dörr!

Mot tre av väggarna jag kroppen luta!

Jag minns små hissar som jag åkt i förr!

Jag klottrar.

Jag steppar.

Jag sjunger.

Jag deppar.

Studerar de övriga resandes läppar.

Fantiserar ett liv om jag sällskap har fått.

Är jag ensam, av luft bygger upp mig ett slott.

Slentrianens makt är stor.

Akta dig för vanans klor.

Är det inte synd att människor flyr

vardagens oändliga äventyr?

Man kan inte två gånger kliva in i samma hiss.

KATALOGER

I UNDERJORDEN (UNDERGROUND)

ORFEUS – Paddington – Metropolitan Line

Southfields – Northern Line – Upton Park

Bakerloo Line – Marble Arch – Jubilee Line

Elephant and Castle – East London Line

Sloane Square – MIND THE GAP – Pimlico

Picadilly Line – Highbury and Islington

Central Line – Barbican – District Line

Leicester Square – Victoria Line – Tooting Bec

Circle Line – Warren Street – EURYDIKE

CHAGALL

1887-1985.

Min pappa hade blå ögon, men hans händer var fulla av valkar.

POET MED HUVUDET UPP OCH NER 1911.

Han arbetade, han bad, han teg.

RABBIN MED CITRON 1914.

Liksom han var också jag tystlåten.

MÅLAREN: TILL MÅNEN 1917.

Vad skulle det bli av mig?

SJÄLVPORTRÄTT MED GET 1922-23.

Skulle jag bli sittandes framför en vägg hela mitt liv,

eller skulle också jag släpa på tonvis med bördor?

DEN GRÖNE VIOLINISTEN 1923-24.

Jag betraktade mina händer.

DE ÄLSKANDE I SYRENERNA 1930.

Jag hade alltför mjuka händer.

DET GRÖNA ÖGAT 1944.

Jag måste hitta ett speciellt yrke, en sysselsättning,

som inte skulle göra det nödvändigt för mig att vända mig bort från himlen och stjärnorna

och som skulle tillåta mig att finna min mening med livet.

KO MED PARASOLL 1946.

Vad är en konstnär, frågade jag.

DEN STORA CIRKUSEN 1968.

När Chagall målar vet man inte om han är vaken eller sover.

Han måste ha en ängel någonstans i sitt huvud.

Utdrag ur LEKAR 1998

(ofullbordad)

LEKAR

Livet är en lek.

Och alla män och kvinnor lekkamrater.

Alla ting leksaker.

Alla rum lekplatser.

Varenda medmänniska, varenda pryl, varenda plats

inrymmer så mycket mer än det som synes vara.

Verkligheten kryllar av ofantiserade fantasier,

odrömda drömmar, olekta lekar.

Det finns språk som använder samma ord för ”leka” och ”spela”.

Att leka fotboll.

Leka teater.

Leka svåråtkomlig.

Leka poker.

Leka oskyldig.

Leka piano.

Leka Allan.

Det finns de som inte kan leken tåla

och därför sig inte in i leken ger,

utan flyr in i den trygga verkligheten.

Det finns de som leker fritt och vilt,

inte nöjer sig med lekledarnas order,

utan låter lusten och nyfikenheten

söka nya lekar, skapa nya verkligheter.

Det finns människor som älskar att leva

eftersom de älskar att leka.

STÖR MEJ

Jag bor på hotell kom & hjälp mig.

Varje kväll hänger jag skylten på dörrhandtaget: Stör mej.

Stör mig.

Förstör mig.

Förströ mig.

Förgör mig.

Invadera mitt invanda.

Vandalisera mina vanor.

Bryt mina rutiner.

Avrunda mitt inrutade.

Rubba mina cirklar.

Rub my circles.

Stryk mig över min hud.

Stryk ut mina invecklade veck.

Föröda mitt öde och ödelägg det.

Härja mig härligt.

Störta mig störtskönt.

Rasera och restaurera.

Tillintetgör mig för att tillalltgöra mig.

Makulera. Spoilera.

Krossa. Demolera.

Demolition woman.

Förinta.

Förvandla.

Förvirra.

Ta min tid som gisslan.

Vanhelga mina helger.

Fördriv mitt tidsfördriv.

Penetrera för att ockupera.

Krymp mitt livsrum för att förstora det.

Kränk mitt luftrum och låt mig andas genom din mun.

Blockera mitt synfält för att se genom dina ögon.

Guida mig.

Visa mig sevärdheterna.

Visa mig vilse.

RASTA MUNNEN

Vi rastar våra munnar.

Två gånger om dagen.

I en för detta ändamål avsedd inhängnad

i ett avlägset hörn av parken.

Staketet avgränsar en frizon,

en refug där man får ordbajsa.

Lossa kopplet!

Otyglade tungor löper amok.

Generade slår hussar och mattar ner blickarna.

Urskuldande varandras icke rumsrena beteenden.

Hoppsan – en hane och en hona!

Vilda kyssar med glupskt salivutbyte.

Stänkande, stånkande.

Oförstående reaktioner på ägarnas fyrop.

Vad annat kan man vänta av ett djur?

Det bästa hos människan är munnen.

KONFORMISTGYMPING

Armbågs lucka.

Fötterna på jorden.

Knäna böj.

Bocka och nig.

Händerna på täcket.

Tungan rätt i mun.

Hjärtat i halsgropen.

Huvudet på skaft.

Benen på ryggen (sin egen alltså).

Inte tappa hakan.

Näsan ej i blöt.

Ej se emellan fingrarna.

Inte rumpan bar.

Rör dig ej ur fläcken.

Bli fin och lida pin.

Hel och ren inunder.

Stå dig upp i halsen.

Och knip (käft alltså).

ODE TILL EN TVÄTTSTUGA

Vi är i tvättstugan, jag och mina kläder.

Du och dina kläder reste igår.

Förra gången tvättade vi våra kläder tillsammans.

Vi älskade att tvätta våra kläder tillsammans.

Vi älskade tillsammans uppe i lägenheten.

Våra kläder älskade tillsammans i tvättmaskinen.

Vi saknar er.

Jag saknar dig.

Mina kläder saknar dina kläder.

Mina kläder saknar dig.

Jag saknar dina kläder.

Du lånade en av mina tröjor för att hålla dig varm.

Jag stal ett par av dina sockor för att hänga upp dem i taket.

En dag ska vi alla återförenas.

Jag älskar att röra vid dig.

Dina kläder älskar att röra vid dig.

Jag älskar att röra vid dina kläder.

Ack, den som fick vara en strumpa på det benet!

Några av mina kläder bär synliga minnen av dina kläder.

Första gången färgade dina kläder av sig på mina kläder.

Mina vita strumpor blev rosa av de små, röda blommorna på dina trosor.

När vi står här i tvättstugan, jag och mina kläder, minns vi,

längtar,

saknar,

dig och dina kläder,

som vi älskar.

VA´ DE´ ALLT?

Den där avfarten,

leder inte den till en okänd stadsdel,

där jag aldrig varit förut

(även om jag varit i alla stadsdelar)

och som inte ens finns på kartan?

Den där byrån,

har inte den ett lönnfack,

(även om det inte finns plats för det)

fyllt med intressanta föremål,

som jag aldrig sett förut?

Den där boken,

innehåller inte den en sida,

som jag råkade bläddra förbi första gången

(även om jag skulle ha märkt det)

och som är den bästa sidan i hela boken?

Vi behöver vita fläckar,

hemliga dörrar,

dolda budskap,

gäckande skuggor,

som vi anar, men aldrig får grepp på.

Det måste finnas något mer!

Utan mysteriet är livet endast tidsfördriv.

JAZZ (Hyllning till Weather Report)

8.30. Sightseeing i Fast City.

Förföljelsen av kvinnan i den befjädrade hatten.

Tre sätt att betrakta en hemlighet.

Nattlig passage.

Ice-pick Willy sätter åttan i hörnfickan.

Vulkan att hyra.

Procession med paraplyer.

Den sjunde pilen bekräftar dominoteorin.

Jonglören är ordlös i ett träsk av kålhuvuden.

Kongress på 125:e gatan.

Indiskretioner.

En anmärkning du gjorde om den föräldralöse.

Ansiktet på barens golv.

En updatering av nuvarande affärer.

Och sedan.

Panama, Bogota, Singapor – vartän månen går.

I brunnen på Plaza Real.

Flodmänniskor från Madagascar.

Mannen i den gröna skjortan utför en nubisk soldans.

Vertikal invasion av Brown Street.

Eleganta människor på svarta börsen.

Drömklockan ligger i morgonsjön.

I konsekvens med detta – väderleksrapporten.

LEGEND

Ingen människa passar på pidestal.

När jag försökte tvinga upp dig

gjorde du motstånd.

Pelaren rasade och krossade mig.

Du gick därifrån och lät mig ligga kvar,

fastnaglad under marmorns tyngd.

Tiden går. Såren läks.

Jag har lärt mig att rucka på min börda.

Börjar komma loss.

Då kommer du tillbaka

och ger mig åter din hand.

Frigör mig den sista biten.

Nu leker vi i de vackra ruinerna.

ÖVERVÄLDIGAD

Den första gången

jag förlorade

min oskuld

började det snöa.

Den andra gången

jag förlorade

min oskuld

började det regna.