Vad du vill (Trettondagsafton)

VAD DU VILL
eller
Trettondagsafton

Av William Shakespeare
Översättning – Carl August Hagberg
Bearbetning – Peter Bark
Prolog – Peter Bark (Alice i underlandet, En midsommarnattsdröm, Cabaret m.m.)

Roller (i den ordning de uppträda):

PRESENTATÖR, PRÄST – Kerstin Sjöwall
VIOLA – Caroline Hansson
YIN (CURIA, SJÖMAN, BETJÄNT, STADSBOR, VAKT) – Alina Sundberg
YANG (VALENTINA, SJÖMAN, STADSBOR, VAKT) – Ruth Alice Aniansson
FESTE – Per Gustafsson
MUSIKERN (KAPTENEN) – Johannes Flink
ORSINO – Pär Sahlin
TOBIAS – Kent Hägglund
MARIA – Ninni Wikander
ANDREAS – Mats Nilsson
OLIVIA – Moa Åström
MALVOLIO – Lotta Nöjd
FABIANA – Birgitta Bjärkstedt
SEBASTIAN – Charlie Andersson
ANTONIO – Patrik Eriksson

Regi – Peter Bark
Musik – Johannes Flink, Kurt Weill, Cole Porter, Peter Gabriel, Detektivbyrån,
Duke Ellington, Weather Report, Gong, Gentle Giant, Billie Holiday,
Chick Corea, Supertramp, Sergej Prokofiev, Henry Purcell, Iron Maiden, Beatles

Ljus/ljudtekniker – Christian Johansson
Kostymansvarig – Ninni Wikander

Vi människor vill gärna tro att vi har mer kontroll över livet än vi verkligen har. Vi anser oss förnuftiga, rationella, logiska – och allt som inte passar in i den bilden kallar vi galenskap. Detta gäller även de flesta rollerna i Trettondagsafton. De hamnar ständigt i situationer som är så märkliga att de måste fråga sig om de drömmer eller är galna – situationer där förnuftet har satts ur spel av något starkare (fruktan, begär, slump). Narren har genomskådat detta och vet att den som tror sig klok i själva verket är galen, medan den som vet att hen är galen (att tillvaron inte är rationell) i själva verket är klok. I den eviga kampen mellan förnuft och känsla håller jag med Robert Broberg som tror att man ska låta känslan styra – för att det är förnuftigt.

Peter Bark