Tättja

Senare medverkande:

Caisa Petersson, Peter Bark

Musik:

Esbjörn Svensson Trio

Sibelius, Paganini, Oregon

Spelad på Playhouse Teater, Spegelteatern, Scen Gavelius och Scen Hagagatan 48.

Premiär 7 maj – sista föreställningen 4 september.

Vi kommer att spela varje föreställning på en ny scen.

Vi kommer inte att ha med oss egen scenografi eller sätta eget ljus, utan utgå ifrån hur det ser ut i varje lokal.

Vi kommer bara att repetera på plats en kort stund samma dag som vi spelar.

Det händer att vi säger repliker som inte står i manus.

Det vill säga: Varje föreställning blir verkligen unik!

”Ett mer djävulskt straff kan knappast tänkas ut, om något sådant vore fysiskt möjligt, än att man skulle släppas lös i ett samhälle och förbli osedd av alla dess medlemmar. Om ingen vände sig om när vi kom in, om ingen svarade när vi tilltalade dem eller brydde sig om vad vi gjorde, utan om alla människor vi träffade behandlade oss som luft och uppträdde som om vi inte fanns till, skulle ett slags ursinne och vanmäktig förtvivlan snart välla upp inom oss, i jämförelse med vilken den grymmaste kroppstortyr skulle kännas som en lättnad.”

William James, professor i psykologi, 1890

Publikrespons:

Tättja var verkligen tänkvärd, humoristisk och vacker. Den satt fast länge.

Tack för en säregen upplevelse!

Intressant när våra beteenden blir så tydliga, man blir plötsligt medveten och försöker ”skärpa till sig”.

Jag tyckte att den var helt fantastisk och magisk!!!! Jag blev så imponerad av innehållet, och scenlösningarna, fantastiska skådespelare, ja allt!!!!!!

Det var väldigt spännande. Vi gick och höll om varandra hela vägen hem!

Jag skrattar fortfarande!

Bra skådespelare och ett härligt nytänkande.

Träffande och tänkvärt.

En bra, rolig föreställning där man kände sig delaktig…på nåt sätt…

Det var verkligen en riktigt hääärlig föreställning. En härlig närvaro med mkt humor. Och gav en massa idéer… slutscenen – ögonkontakt med alla – var ett klockrent uppslag till klassrummet! Den här förställningen skulle man köra i ALLA skolor.

Tack, tack, tack!!! själv för en fin föreställning! Jag var så glad och lätt om hjärtat när jag gick från Spegeln! Skratt och tänkvärdheter samt viktiga men annars ofta flyktiga förnimelser av det som är viktigast verbaliserade och visualiserade, gömmer alltihop – som ett barn sin hemliga skatt – i mitt sinne.. Tar fram, ler och landar i det väsentliga igen! Dessutom alltigenom välspelat och på pricken rollsatt!

Jag älskade Tättja och speciellt Malin Toverud och Erika Blomqvist (hon passade författarens alter ego, hon är så öppen och ren, har inga konstigheter alls för sig på scen). Men alla var fina att titta på. När jag tänker på Toverud i slowmotion scenen börjar jag skratta.