Vår teater, Skärholmen

Jag började på Vår Teater Skärholmen när jag var 8 år. På annexet i Sätra.
Efter gymnasiet började jag jobba som assistent på teatern. Ljus- och ljudtekniker och allt-i-allo.
Jag började också skriva för teatern. Först korta sketcher, sedan hela pjäser.
1984 hade jag min första barngrupp som ledare och utbildade mig snart till dramapedagog.

1987 började jag med Impro – och började göra uppsättningar med mer teater (regi) än drama.
Mot slutet av 80- och början av 90-talet var Skärholmen den största teatern inom VT – med massor av ungdomar och massor av bra ledare. Det kulminerade väl i Dagbok från Berlin 1930-33 – med 30 ungdomar på scen och stora resurser till scenografi, kostym, koreografi, musik, scenbygge etc. Och den spelades i Sätra, i huset där allt började.

På den här scenen tog jag mina första steg som skådespelare, som pedagog, som regissör, som dramatiker.

Första gången jag spelade något satt jag lugnt i salongen när någon sa ”Och så har vi en grupp från Sätra som ska spela en kort pjäs”. Jag såg till min förvåning mina kamrater i gruppen gå upp på scenen (jag hade inte blivit informerad) och följde efter. Och på den vägen är det.