Sätraskolan

9d 1977

På lågstadiet var jag lillgammal och frökens favorit. På mellanstadiet hade jag flest skivor och högst platåskor.
Jag hade en viss status i att jag ”låg före” de flesta på flera sätt. Men var samtidigt för avvikande och blev mobbad.

På högstadiet var jag ingen. Det började bra när min första stora kärlek frågade chans på mig, men hon flyttade snart. Jag valde syslöjd för att kunna träffa tjejer. Och i sjuan fick jag fortfarande beundrande kommentarer för mina höga platådojor. Men snart var de andra ikapp och förbi. De söp, snusade, trimmade moppar, upptäckte sex… Det gjorde inte jag. Jag förlorade den lilla status jag haft och gick mest och försökte vara osynlig för att inte bli mobbad.

Tack och lov hade jag min bästis Christer och musiken. Min andra bästis Martin flyttade också. Christer Olsson var en vän – och Mats och Christian i viss mån. Men fiendena var fler. En hemsk tid.